Så hamnade Barbro Bomans regidebut på fel sida om historien

Som en av Sveriges två kvinnliga regissörer på 1950-talet var Barbro Boman en pionjär, men hennes finstämda äktenskapsskildring tolkades som en vit flagg i könskampen. Den förtjänar att ses i nytt ljus, skriver Mikaela Kindblom om Det är aldrig för sent.

Marianne Höök och filmen

En av de svenska 1950- och 60-talens mångsidigaste skribentprofiler och hennes möten med filmen sammanfaller med många av periodens nyckelpersoner och strömningar, samlade på ett veritabelt lackmuspapper av färgstark tidsanda.

Script Irmelin Wister - held alle på same side i dreieboka.

Script er eit av få kvinneyrke i filmbransjen. Ho er det kollektive minnet på settet, og sikrar at alle tar fatt der dei slapp i førre scene. Script Irmelin Wister fyller ei av dei viktige, men usynlege, rollene under ei filminnspeling.

Saara Cantell: paving the way for future generations

“I firmly believe that we need big changes in whose stories and what kind of stories we envision as important, universal and worthy to be told,” says Saara Cantell, currently with two new projects coming up.

Animatörer som ler och långhalm

Dancinganimations Mia Hulterstam och Cecilia Actis har under sjutton år utvecklat sitt eget animationsuniversum med säregna hybrider av dokumentär och animation, och nu den interaktiva serien om Snipp, Snapp och Snut som både visats på bio och på tv för den yngsta publiken. Nu filar de på en fortsättning för de färgsprakande levnadskonstnärernas fortsatta öde medan Sverige vilar i halvdan lock-down.

Personliga filmer med kraft att förändra

Att Anna-Maria Kantarius skulle producera Psykos i Stockholm kommer inte som en överraskning om man känner till hennes historia. En röd tråd bland hennes filmer är en stor nyfikenhet på regissörerna och att film faktiskt kan förändra världen.

Women film exhibition pioneers in Sweden: Agency, invisibility and first wave feminism

In this text, film researcher Ingrid Stigsdotter traces women who owned or managed cinemas during the 1910s and 1920s. Since the formation of a Swedish cinema culture coincided with the campaigns for women’s suffrage and women taking up an increasingly large share of the waged workforce, the women who made their way into cinema exhibition in the first decades of the century should be understood within the context of first wave feminism, Stigsdotter argues.