"Calling the shots"

I veckan äger konferensen ”Doing Women’s Film and Television History” rum för fjärde gången vid University of Southampton. Vartannat år samlas internationella forskare i Storbritannien för att ta del av nya rön kring kvinnohistorisk filmforskning och genusvetenskapliga perspektiv på film. Ingrid Stigsdotter rapporterar.

Share

Våren 2014 reste jag tillsammans med representanter från Svenska Filminstitutet till konferensen i Norwich för att presentera de första planerna för Nordic Women in Film. För två år sedan, i Leicester, höll jag ett föredrag om kvinnor i tidig svensk biografkultur  på den tredje upplagan av konferensen.

Forskningen om kvinnor i svensk film är väl representerad i Southampton på Englands sydkust, eftersom det nya projektet “Kvinnor i svensk film: om kön, film och representation” (”Representing Women: Gendering Swedish Film Culture and Production”), som startade i januari i år med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, där jag ingår som en av fyra forskare från Stockholms Universitet har tilldelats en egen panel i konferensprogrammet, som i år har temat ”Calling the Shots – Then, Now and Next”. Namnet ”Calling the shots” kommer från ett pågående projekt vid University of Southampton om kvinnor i nutida brittisk filmproduktion, och med underrubriken ”then, now and next” har arrangörerna velat uppmuntra till reflektion kring samband mellan dåtid, nutid och framtid i feministisk historiografi och teori.

Titeln ”Kvinnor i svensk film” signalerar ju vad det RJ-finansierade forskningsprojektet vid Stockholms Universitet handlar om, men det finns förstås många olika sätt att ta sig an ett sådant ämne, och oändligt många möjliga teman att utforska inom denna breda ram. I vår projektgrupp närmar vi oss ämnet kvinnor i svensk film utifrån hypotesen att film och filmskapande kan förstås som system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att diskutera hur kvinnor och män porträtteras på vita duken, men representation kan också syfta på kvinnors närvaro i filmbranschen. En viktig aspekt av vår forskning är att den rör sig över flera discipliner: projektledare är statsvetaren Maria Jansson, och utöver undertecknad, som är baserad vid enheten för filmvetenskap, så ingår i teamet en docent i juridik, Frantzeska Papadopoulou, och en docent i modevetenskap, Louise Wallenberg (Louise är dock disputerad i filmvetenskap). Att kombinera statsvetenskapliga och juridiska perspektiv med filmvetenskap och andra kulturvetenskapliga intresseområden ger nya infallsvinklar på befintliga diskussioner kring kulturell och politisk representation. Den multidisciplinära kompetensen möjliggör också en analys av kopplingar mellan kvinnors närvaro, arbetsvillkor, hur kön representeras på film och vägen från filmproduktion till mötet med en publik.

Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka uttryck för det könade representationssystemet. Hur påverkar närvaron av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet? Vi strävar efter att tydliggöra under vilka politiska, sociala, juridiska, ekonomiska och kulturella villkor som kvinnliga filmarbetare arbetar, och undersöker tillfällen då kvinnor försökt förändra dessa.

Projektet är indelat i två delar,  där den första studien framförallt intresserar sig för perioden 1963-2016, det vill säga eran då Filmavtalet reglerade den svenska filmpolitiken, med fokus på kvinnors filmskapande, jämställdhetspolitik och de olika vågor av feminism och genusperspektiv som ryms inom denna tidsram. Både filmens roll som ett instrument i debatter om jämställdhet och representationer av kvinnor på film tas upp i denna studie. Projektets andra del sträcker sig längre bakåt i tiden, och undersöker juridiska, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som är viktiga för att förstå kvinnors arbetsvillkor i den svenska filmbranschen både före och efter Filminstitutets grundande. Här uppmärksammas det fåtal kvinnor som regisserade och producerade filmer redan före 1963, men framförallt undersöker vi frågor angående kvinnors arbete med visning och distribution av film, samt rättigheter och kontrakt. Vi studerar också eventuella samband mellan rörelsen för kvinnlig rösträtt och kvinnor i filmbranschen under stumfilmseran.

Projektets två delar kan förstås som olika spår som ibland korsas och samverkar. Gemensamt för de båda spåren är intresset för att identifiera tillfällen då kvinnor agerat – kollektivt eller som individer – för att åstadkomma någon typ av förändring. Genom metoder från våra olika discipliner kommer vi att analysera dessa aktioner och deras kontext. Målet är en kartläggning av villkor som har påverkat och fortfarande påverkar kvinnors möjlighet att arbeta med svensk film, och en fördjupad förståelse av kvinnors representation i svensk filmhistoria. Vi har bara arbetat med projektet i några månader, men har redan hunnit samla in en del intressant material, och i Southampton lägger vi fram våra första preliminära forskningresultat för en internationell publik.

Louise Wallenbergs presentation tar avstamp i material som hon och Maria Jansson samlar in genom att intervjua kvinnor som är och/eller har varit verksamma inom svensk filmindustri. Hittills har totalt åtta intervjuer genomförts, med bland annat regissörer, producenter och skådespelare, vissa med erfarenheter från filmvärlden som sträcker sig över mer än sex årtionden.

Maria Jansson presenterar tentativa resultat på konferensen från en studie av den svenska mediedebatten om kvinnor och film från 1963 och framåt. Hennes material visar att kvinnor, individuellt eller kollektivt, har drivit på införandet av jämställdhetsåtgärder, genom att rapportera om de villkor som råder i industrin. Men efter millennieskiftet, och särskilt sedan 2006, då ett flertal jämställdhetsåtgärder på filmområdet hade implementerats, har debatten framför allt kretsat kring för- och nackdelar med dessa åtgärder, och fokus har rört sig bort ifrån kvinnors faktiska arbetsvillkor.

Frantzeska Papadopoulou, slutligen, har arbetat med att kartlägga utvecklingen av det upphovsrättsliga systemet från 1910 till 1960 och vad de ändringar som har skett under den perioden har inneburit för filmbranschen, huvudaktörerna och distributionsmöjligheterna (och därmed även kvinnliga filmarbetare). Hennes presentation diskuterar även utvecklingen av begreppet “film” i juridiska sammanhang under samma tidsperiod och hur den har påverkat skyddsmöjligheterna.

Mer om dessa spännande ämnen – och om min egen forskning om kvinnor som arbetat i den svenska filmbranschen under stumfilmseran och den tidiga ljudfilmen – framöver; i vår projektplan ingår nämligen att publicera kortare populärvetenskapliga sammanfattningar av våra forskningsresultat som fördjupningsartiklar på Nordic Women in Film.

Ingrid Stigsdotter

 

  • Author Ingrid Stigsdotter

Search in: database or articles