House of love

Sara Jordenö arbetar ofta med rörlig bild i sin konst, men Kiki är hennes första fullängdsdokumentär. Filmen har blivit en närgången skildring av unga personers sökande efter en plats och efter sin egen identitet.

Share

Under fyra år fick filmaren Sara Jordenö tillträde till en värld där unga HBTQ-personer får vara sig själva.

Filmen Kiki är en unik inblick i New Yorks House and Ballroom-scen.

– Det är en film om att växa upp, om vänskap och familj, säger regissören Sara Jordenö.

Det började en dag för flera år sedan. Konstnären Sara Jordenö var i Harlem för att göra intervjuer för ett projekt. I kontorslandskapet där hon befann sig uppenbarade sig plötsligt en person med den starkaste utstrålning Sara Jordenö erfarit: hållningen, kläderna, kroppsspråket gjorde att allas blickar genast riktades mot honom.

Hans namn var Twiggy Pucci Garçon, en förgrundsgestalt inom House and Ballroom-scenen, en kulturströmning som fötts i New Yorks HBTQ-värld, där olika ”hus” – som klubbar ungefär – träffas och tävlar i dans, posering, drag och andra kategorier.

Aldrig hört talats om House and Ballroom? Du behöver inte ha dåligt samvete, det hade inte Sara Jordenö heller.

– Jag borde ha känt till den här konstformen, särskilt då jag själv är homosexuell och konstnär, lever med en amerikansk kvinna och bor delvis i New York, säger Sara Jordenö. Jag var medveten om Harlems dragscen så som den såg ut på 1980-talet, men visste inte hur den utvecklats sedan dess.

Twiggy och Sara lärde hursomhelst känna varandra, och Twiggy bjöd in Sara Jordenö till House and Ballroom-kulturen. En erfarenhet som resulterade i dokumentärfilmen Kiki, en närbild av kulturen och unga människors sökande efter både identitet och rättigheter.

I inledningen av filmen förklarar Chi Chi Mizrahi, en av filmens huvudkaraktärer: ”Alla kommer inte att förstå vad vi gör. Men jag ser det som en fristad som tillåter ungdomar som inte har haft turen att ha ett nätverk av familj och vänner att hitta det nätverket hos oss.”

– Det är från Ballroom-scenen som Madonna hämtade inspiration till Vogue, säger Sara Jordenö. De olika ”husen”, som består av HBTQ-personer, som nästan alla är afro- och latinamerikaner, träffas och ordnar baler där de tävlar mot varandra. Men framför allt ger ”husen” social struktur och sammanhang till unga människor som ofta tappat kontakten med sin familj efter att de kommit ut som homosexuella eller som transpersoner, säger Sara Jordenö.

”Kiki” är namnet på en ungdomsrörelse inom subkulturen House and Ballroom. Det har utvecklats till en närmast politisk ungdomsrörelse, som arbetar strategiskt för att flytta fram positionerna för HBTQ-personer i samhället.

– Det är en fråga om etnicitet, sexualitet och hemlöshet. Det här är personer som alla har vana av att bli stoppade och trakasserade av polisen. 40 procent av alla hemlösa ungdomar i USA är HBTQ-personer. I husen har de hittat varandra, stöttar varandra och har till och med fått politiskt inflytande. Twiggy har själv varit hemlös och sovit på soffor, nu har han blivit närmast en celebritet som arbetar med HBTQ-personers rättigheter och varit inbjuden till Vita Huset tre gånger.

Under de 4 åren filmen spänner över får tittaren följa personer som knyter starka alternativa familjeband eller som går igenom könskorrigerande behandling och genom filmen går från att vara man till kvinna.

Sara Jordenö säger:

– Den här kulturen är rädd att bli exponerad, så det var ett stort förtroende att få tillträde till den. Jag hoppas att publiken inte ser den som enbart en film om HBTQ-världen. För mig är det framför allt en film om aktivism och om att växa upp.

 

Tidigare publicerad i Swedish Film # 1 2016

  • Author Ulf Roosvald

Search in: database or articles