Langseth & Netflix = Kärlek & Anarki

Det började som en långfilm som gick och blev en väldigt lång långfilm. Så ställdes frågan ”Skulle det inte kunna bli en serie?”. Lisa Langseth funderade, testade och fick jätteroligt. På Netflix med start i början av november kan man träffa det lika hopplösa som älskansvärda gänget i Kärlek & Anarki, av kreatören själv kallad ”ett generöst drama”.

”Kärlek och anarki”. Så heter en berömd filmfestival i Helsingfors – Rakkautta & Anarkiaa – i sin tur uppkallad efter en italiensk filmklassiker från 1973 – Film d’amore e d’anarchia – signerad en möjlig romersk gudmoder till många av de porträtterade på dessa sidor, Lina Wertmüller. Nu har begreppet även fått en alldeles egen svensk kostym, skräddarsydd i fin detalj av Lisa Langseth, som efter sina välmottagna långfilmer Till det som är vackert (2010), Hotell (2013) och Euphoria (2017) nu debuterar med tv-serie, klar för premiär på Netflix den fjärde november – globalt.

– Faktiskt kom jag på titeln just i Helsingfors, när jag var där och visade Euphoria. Det är en fantastisk titel så jag lånade den. Och den passade ju riktigt väl in på min historia.

Platsen är Stockholm i närbelägen samtid. Historiens huvudperson är Sofie Rydman, framtidsstrategisk stjärnkonsult med vällyckad man och välcurlade barn mitt i tryffelpizzans, teppanyakihällarnas och Perfect Guide-bilagans mest förlovade innerstad. Okay, sexet blir det visst för lite av emellanåt och pappa Lars, den arge gamle socialisten, beter sig stundtals förvirrat. Nu har hon i alla fall landat ett uppdrag som verkar både gräddfil och baggis – bokförlaget Lund & Lagerstedt har bett om guidning in i den digitala eran. Men snart visar det sig att Sofie har ett fulltidsjobb på halsen. VD:n Ronny har påtaglig konfliktskräck, litteräre chefen Friedrich är i bästa fall skeptisk gentemot all nymodighet och kohandlar med PR- och kommunikationschefen Denise om utgivningar av radikala gay- och drogromaner i utbyte mot diktsamlingar om grantoppar i Härjedalen. Kanske retligast av alla är Max, IT-killen. Sådana ser några av Sofies kollegor ut den närmsta tiden. Upplagt för anarki och kanske även…?

Ida Engvoll står överst på rollistan med sällskap av Johannes Kuhnke, Lars Väringer, Björn Kjellman, Reine Brynolfsson, Gizem Erdogan samt ett par till, varav några illustra personligheter som spelar sig själva. Ett par unga fynd lyser också till: Elsa Agemalm Reiland som Sofies tonårsdotter Isabell och Björn Mosten som den retlige IT-Max, bägge i sina första roller i skådespelarsammanhang. En handplockad ensemble som övertygande gestaltar vad Langseth själv beskriver som ett rätt hopplöst gäng. Som hon trivs riktigt bra ihop med.

– Jag har haft väldigt roligt när jag har jobbat med den här historien, vilket väl delvis beror på berättelsen men också människorna. I Hotell hittade jag en ensemble som väldigt mycket skrev sig själv, både på papper och sedan även när det kom människor med i bilden som drev det hela framåt som grupp. Kärlek & Anarki är mycket samma typ av ensembledrama. Gänget på förlaget med de olika typerna är – och det har jag försökt att jobba på, delvis via vänner i litteraturvärlden som har varit värdefulla bollplank – varken onda eller goda utan har sina personligheter. Man ska inte kunna döma någon. Jag älskar alla i Kärlek & Anarki men är helt på det klara med deras avgjort hopplösa sidor – detta är ett generöst drama. Jag har haft väldigt roligt när jag har skrivit det, delvis i en reaktion på att vi i vår tid är alldeles för snara med att döma varandra. Och där kan kanske konsten och filmen vara ett sätt att visa på något annat.

Att konstformen i detta fall blev en tv-serie var absolut inte på förhand uttänkt.

– Jag arbetade själv i ett år, helt ensam och på spek. Först tänkte jag på en långfilm, som efterhand blev en väldigt lång långfilm där man skulle behöva stryka ner bland både handlingsförlopp och karaktärer, vilket ofta blir fallet när jag skriver. Lite senare träffade jag producenterna Fatima Varhos och Frida Asp för att diskutera helt andra projekt men råkade nämna den här grejen också. ”Skulle det inte kunna bli en serie?” tyckte de då. Och efter att ha funderat och testat lite så visade det sig vara jätteroligt och trots att vi ännu inte hade någon finansiering så utarbetade jag åtta avsnitt. Detta pitchade vi för Netflix, som gick igång direkt. Så förarbetet var ganska långt och ovisst medan själva produktionen var intensiv och konkret. Jag har aldrig jobbat så snabbt.

Svenskt produktionsbolag under Netflix flagg är FLX. In på författarsidan kom även Alex Haridi, som tidigare samarbetat med Malin Persson Giolito på Netflix-serien Störst av allt, även den producerad av Asp och Varhos för FLX. Medan Störst av allt bygger på en romanförlaga är Kärlek & Anarki den första svenskproducerade originalserien för Netflix byggd på originalmanus.

– Det tog ett år att hitta på och utforma. Sedan Netflix sa ja har det tagit ett och ett halvt år att skriva ut, spela in och klippa klart. Vilket är otroligt snabbt när man tänker på hur lång tid det tar att göra en långfilm. Men det har ju att göra med all den tid man måste vänta på besked när man ska göra en långfilm. Och den psykiska påfrestning det medför på köpet.

– Jag har tänkt jättemycket på det där och hur många som går under i denna väntan som ibland tar år och du vet inte ifall det blir ja eller nej. Du jobbar på spek utan en aning om utfallet – en både psykiskt och ekonomiskt påfrestande situation. Bättre då att få ja eller nej än leva i en kanske-värld.

Att förändra något ”från insidan” finns inte i planerna, så räkna inte med Lisa Langseth som filmkonsulent. Däremot är hon aktiv som vokal debattör, vars åsikter och opinioner regelbundet syns (och även hörs, sedan man nu även har en podcast) på filmsidan POV, där hon är återkommande medverkande.

– Jag skulle aldrig kunna vara filmkonsulent, dels är jag otålig och dels vill jag göra mina egna grejer. Men jag diskuterar gärna, tycker det är spännande och viktigt att skapa ett samtal – det är på tok för tyst på den fronten i Sverige. Man måste ta debatten, inte ducka den. Det tycker jag är skitviktigt.

Två saker till sist. Först Corona-utbrottet, som lamslagit så många aktiviteter.

– Precis när vi började så hörde vi något om en smitta i Kina. Vi spelade in i januari men i mars när det var tre veckor kvar var vi tvungna att bromsa för då hade det gått igång ordentligt. Sedan fick vi pausa under en och en halv månad och sedan spelade vi in resten under maj, mitt i full pandemi. Sedan klippte vi och var klara med ljud och allt i september. Och nu visas den i början av november.

Och så titeln, vars innebörd kommer att klarna med avsnittens gång. Men varför skrivs den Kärlek & Anarki, med versaler i bägge orden, något som svenskan normalt inte gör?

– För att titeln kommer från en bok som Sofie själv har skrivit som ung. Och hon har ju skrivit som hon vill… Så då blir det så.

”Kärlek & Anarki” alltså, inte ”Kärlek och anarki”. Det där blir inte lätt för tidningarnas skrivregler.

  • Author Jan Lumholdt

Search in:
Professional Directory or Articles