Margit Söderholm (SE)

Författare, läroverksadjunkt. Född 1905, och bortgången 1986, i Stockholm.

1905 - 1986

Share

En av svensk films största biosuccéer någonsin byggde på en bok av Margit Söderholm. Filmen heter Driver dagg faller regn och regisserades av Gustaf Edgren 1946 med Mai Zetterling och Alf Kjellin i huvudrollerna.

Driver dagg faller regn är en film som få har glömt och många drömmer om än idag. Filmforskaren P O Qvist uppskattar att filmen hade omkring två miljoner biobesökare, vilket skulle placera den i topp av listan över de mest sedda svenska filmerna någonsin. (Samtidigt påpekar han svårigheterna med att fastställa detta, eftersom filmen gjordes i en tid då publiksiffror var bolagens egendom och hemlighet. Svenska filminstitutet började inte med sin årliga statistik över biogåendet förrän 1963.)

Just den uppgiften är fantasieggande och borde få den feministiska filmforskningen att reagera: På vilka sätt skulle analysen av en film som Driver dagg faller regn kunna påverka bilden av filmpubliken och det som drev kanske främst den kvinnliga delen av publiken till biograferna? Och hur fungerar det idag? Vilka likheter och olikheter finns mellan Driver dagg faller regn och vår tids populära filmer, chick flicks, Jane Austen-filmatiseringar och tv-serier som Downtown Abbey?

Margit Söderholm var på sin tid en oerhört populär författare. Hon arbetade som lärarinna i Stockholm och skrev en lång rad kärleksromaner som utspelade sig i historisk tid på svenska bondgårdar och herresäten. Läsekretsen var främst kvinnor och hennes romaner kunde beskrivas med nedsättande epitet som ”pigroman” eller ”pekoral”.

Margit Söderholms andra roman Driver dagg faller regn vann en tävling 1943 som hade utlysts av Veckotidningen Hemmets Journal, bokförlaget Wahlström & Widstrand och filmbolaget Svensk Filmindustri. Filmregissören Gustaf Edgren satt med i juryn och blev genast förtjust i historien. Edgren ville filmatisera den direkt, men SF:s chef Carl Anders Dymling var inte lika förtjust i bondegenren. Edgren lämnade SF för att göra film på annat håll och först efter succén med Kristin kommenderar fick han komma tillbaka och göra Driver dagg faller regn, men då för SF:s dotterbolag Fribergs filmbyrå som användes till mindre prestigefyllda produktioner. Margit Söderholm bidrog inte till filmmanuset. Det skrevs av Gustaf Edgren och Gardar Sahlberg, en av SF:s flitigaste manusförfattare, samt signaturen Åbergson, bakom vilken dolde sig journalisten och författaren Oscar Rydqvist.

I P O Qvists avhandling om landsbygden i svensk film går Driver dagg faller regn som en röd tråd genom en analys av genrens uppkomst, tematik och betydelse, både filmhistoriskt och som speglingar från de svenska folkhemsåren. Och Driver dagg faller regn tycks ha innehållit allt det som både lockade och ansågs angeläget: temat med kärlekens och individens frihet i konflikt med föreställningar om arvet och plikten, och så samhällets oförmåga att inkludera de som är annorlunda: Spelmans-Jon är ju både ”oäkting” och ”tattare”.

Margit Söderholm var stockholmska och hela sitt liv bosatt i huvudstaden. Hennes romaner kan sägas vara inspirerade av Selma Lagerlöfs landsbygdsromantik. Hon fick beröm för äktheten i sina sedeskildringar och för att hon ägde kunskap om hur livet på landet gick till. En inte försumbar röst i det sammanhanget är alla hennes läsare, de som tycks vara henne trogen än idag och som på bloggar beskriver hur de läser om Margit Söderholms böcker och kommer att betrakta dem som sina vänner.

Driver dagg faller regn hade onekligen en avgörande betydelse för filmbranschen. Filmen bevisade att hembygdsfilmen, allmogefilmen, bondefilmen – kärt barn har många namn – hade en enorm potential. Driver dagg faller regn blev med andra ord startskottet för en ny satsning på filmer i svensk landsbygdsmiljö och nästa braksuccé inom samma genre kommer några år senare med Arne Mattssons Hon dansade en sommar. Dessa två filmer sågs av uppskattningsvis två miljoner svenskar vardera!

Därför är det märkligt att det skulle dröja till 1953 innan uppföljaren till Driver dagg, faller regn nådde bioduken: All jordens fröjd i regi av Rolf Husberg. Moln över Hellesta från 1946 regisserades också av Rolf Husberg. Det är en rysare i herrgårdsmiljö med Anita Björk i huvudrollen och många referenser till Hitchcocks Rebecca.

När förlaget Wahlström & Widström, som en del av digitaliseringen av sin backlist (tidigare utgivna böcker) återutgav några av Margit Söderholms romanceromaner som e-böcker, efterlyste kulturjournalisten Jonas Thente (Dagens Nyheter, 1 aug. 2018) en kontextualiserande kommentar till “Möte i Wien” från 1951 och “Dit du går” från 1946, som han menade rymmer åtskillig naziromantik. Margit Söderholm var organiserad nazist och hyllade, mer eller mindre öppet, Hitler i sina romaner.

Text: Mikaela Kindblom (2017)

(Källa: Qvist, Per Olov, Jorden är vår arvedel – Landsbygden i svensk spelfilm 1940-1959, Uppsala 1986.)

Basic info

Main profession: Screenwriter
Born: 1905
Died: 1986
Active: 1943-1955

Filmography

Förlaga till filmer, författare:
Moln över Hellesta (Roman, 1955)
All jordens fröjd (Roman, 1948)
Driver dagg, faller regn (Roman, 1943)

Read more about the films at Svensk Filmdatabas (SE)

Published works

1940 – Skolflicksbekymmer
1943 – Driver dagg, faller regn
1945 – Grevinna H, bygger på legenden om Pintorpafrun.
1946 – Dit du går
1948 – All jordens fröjd
1950 – Bröderna H
1951 – Möte i Wien
1952 – Bärgad skörd
1953 – Livets krona
1954 – Jul på Hellesta H
1955 – Moln över Hellesta
1956 – Resa till Delphi
1957 – Sommar på Hellesta H
1960 – Våren kommer till Tyrsta H
1962 – Caroline H
1975 – Prostmamselln
1980 – Flickorna Anckarberg H

I would like to . . .

ContactChange or add informationGet in touch with us

Note:

Nordic Women in Film treats any personal data submitted in the form according to GDPR regulations. Should these not be your own data, you are responsible for informing the person in question about processing of their data. Read more about our Privacy Policy here.

Search in:
Professional Directory or Articles