Strömma film från bibblan

Missade du Mia Engbergs Belleville Baby? Har du länge velat se den norska regissören Anja Breiens tolkning av Den allvarsamma leken från 1977? Det är några av de titlar som streamingtjänsten Cineasterna erbjuder via folkbiblioteken runt om i landet – och via Filminstitutets bibliotek.

Share

Det var i juni 2017 som Cineasterna kom igång på allvar. Då kunde låntagare på folkbiblioteken i Lerum, Malmöregionen och Jönköpingstrakten gå ut på nätsidan cineasterna.com och med sitt lånekort strömma deras filmer gratis. I dag finns det närmare 1 600 titlar att välja emellan och varje vecka tillkommer fem till tio nya filmer.

Bakom Cineasterna står FörlagEtt som i över 30 år har levererat media till biblioteken. De har alltså arbetat med film länge, men i andra format.

”Det här är bara en ny form av distribution,” säger Daniel Andersson på FörlagEtt. ”DVD:n lever kvar, men vi märker att allt fler titlar bara släpps som VOD, det vill säga strömmad film. Det är en utveckling som vi som distributörer vill kunna möta.”

Precis som det gjordes ett urval av de DVD:er som var tillgängliga på biblioteken, så gör förlaget ett urval av de filmer som hamnar på Cineasterna.

”Det finns tusentals titlar bland hundratals bolag att välja mellan. Vår röda tråd är att vi riktar oss mot biblioteken med ett urval som passar dem och som efterfrågas.”

Här finns nya och gamla filmer, barn- och ungdomsfilmer och dokumentärer. Tor Nyman, som tidigare har arbetat med att lägga program på Stockholm Filmfestival, är med och kurerar utbudet som han själv beskriver som kvalitetssäkrat.

”Vi väljer bort många titlar som finns hos andra aktörer. Man kan säga att utbudet är mer åt filmfestivalhållet än blockbusterhållet,” förklarar Tor Nyman.

Mångfald är ett ledord, även om de flesta filmerna kommer från västsfären. Ett femtiotal är gjorda av nordiska kvinnliga regissörer. Suzanne Ostens filmer finns att låna, likaså Beata Gårdelers Flocken, Nahid Sarvestanis Drottningen och jag och förra årets Guldbaggevinnare i dokumentärklassen, Martha & Niki av Tora Mkandawire Mårtens.

”Inom det utbud som finns tillgängligt försöker vi lyfta fram kvinnliga regissörer så gott det går. Men vi har bara de filmer som svenska distributörer tillhandahåller att välja på.”

De som vill se film av kvinnliga regissörer kan klicka på Feministisk Filmfasta under avdelningen ”genrer”. Där har journalisten och filmaren Wanda Bendjelloul samlat de filmer som hon har sett och skrivit om på sin blogg Feministisk Filmfasta. Det är drygt 150 titlar från hela världen att välja och vraka mellan. Som den grekiska filmen Attenberg av Athina Rachel Tsangari, Pianot av Jane Campion och Sara Broos dokumentär Speglingar från häromåret.

”Man får ta det steg för steg,” säger Tor Nyman. ”Ett sätt skulle kunna vara att lyfta fram filmer med kvinnor i centrum. Man kan också tänka sig att Bechdel-märka filmerna.”

I dagsläget är 160 bibliotek runt om i landet anslutna till Cineasterna, och alla som har lånekort på de biblioteken kan låna film gratis. Det som krävs, förutom lånekort och en pinkod, är internetuppkoppling och en dator eller pekplatta. Antalet filmer i månaden beror på hur avtalet mellan FörlagEtt och biblioteket ser ut. Än så länge är Stockholms bibliotek inte anslutna, men förhandlingar pågår. Än så länge är det bästa alternativet för huvudstadsbor att skaffa ett lånekort på Filminstitutets bibliotek.

Enligt Daniel Andersson på FörlagEtt är Cineasterna en succé, särskilt i de större regionerna.

”I Lund åker människor från kranskommunerna och fixar lånekort i stan för att kunna använda tjänsten. Sedan i somras har antalet lån nästan fördubblats varje månad, vilket också hänger ihop med att utbudet har ökat.”

Frågan är om strömmad film kan bli en ekonomisk belastning för biblioteken som får betala runt 25 kr för varje lån om de har valt den rörliga prismodellen. När e-boken blev tillgänglig för låntagare blev det dyrare än många hade tänkt sig. Efter Zlatan-biografin, som blev en enorm framgång som e-bok, har biblioteken och framför allt förlagen blivit försiktiga med vilka titlar de erbjuder, och hur snart efter publiceringen.

”Nej, det kommer inte att upprepas,” säger Daniel Andersson. ”Utvecklingen har kommit längre. Biblioteken har lärt sig vilka krav de ska ställa på en sådan här tjänst, så att deras budget håller. Dessutom har de möjligheten att justera avtalet månad för månad.”

 

  • Author Lena Jordebo

Search in: database or articles